Tisdagar är de dagar som jag brukar känna borde vara över innan den ens börjat. Jag gillar inte tisdagar. Jag kan egentligen inte säga varför för det finns inget som jag kan säga ”det eller det är jobbigt”. Varken hemma eller på jobbet. Oftast brukar dagen bli bra ändå, men när jag väl är igång.
Idag, denna tisdag var helt outstanding. Helt underbart BRA! Får hoppas på fler sådana här tisdagar så kanske jag ändrar uppfattning. 😉
Jag och 2 andra på jobbet skulle i slutet av dagen hålla en kortare föreläsning från kursen några av oss gick i vintras. Om Autismspektra. Jag hade förberett mig så bra jag kunde. Gjort ett litet bildspel som skulle visas på smartboard så kunde dom titta på den istället för på mig som pratade. *lite räddad* Jag tycker om att prata, men jag gillar inte att prata inför en grupp personer. Men det gick bra! *phuu*
Min del av detta var att prata om ”Buffert”. Jag hade valt det för det är något vi alla behöver. Oavsett om vi har funktionsnedsättning eller inte. Oavsett om vi är barn eller vuxna. I skolans värld där jag jobbar så kan jag som personal känna att schemat är ganska späckat med olika saker som ska hinnas med. Man kan ju fundera på vad eleverna känner och tycker. Många av våra elever kan inte ens säga vad de tycker, de bara ”hänger med” i tempot. Helt galet!
Buffert….det är den positiva energin som gör att man orkar med allt.
Tar man för mycket på den blir det så småningom en stress som är av dåligt slag. Det mår ingen bra av. Alla behöver vila, koppla av på något vis. Alla gör det på olika sätt. Vi personal dricker kaffe, eleven ligger utslagen på madrassen, umgås med kompisar, vi tar en promenad..osv…osv… Alla är vi individer av olika behov. Vi måste se till individens behov – fast det är en skola. Autistiska personer har oftast svårt för stora sammanhang, men under strukturerade former kan det fungera.
timmerbackan 