Sparad i Barnen, Uncategorized

Tidsuppfattning – Tålamod?

Vi satt på spårvagnen in till stan idag. Vi skulle till Stadsmuseet och titta på en utställning några skolor på Hisingen gjort om medeltiden. Bland annat storebror har varit med. GP var där och tog en intervju med honom! =)

Jag kommer bli kändis!!

På spårvagnen in till stan så satt storebror och spelade på sin telefon. Lillebror blev som alltid avundsjuk. ”Pappa, får jag spela på din telefon? Mamma får jag låna din?”

Pappa började prata med mig om att vi kunde leta efter en av våra gamla telefoner och skaffa ett kontantkort och spärra så att man inte kan ringa in/ut. Då får han ha telefonen till att bara spela på. Jag ville inte höra. Han har en dator, han har ”tagit över” grabbarnas Ipad, han spelar tv-spel..han behöver ingen telefon att spela på. *nej nej nej nej*

Ja, jag vill ha en telefon!! Det är till mig eller hur??

Ja, vi tänkte om vi kunde fixa ett abonnemang så du kunde spela på en av våra gamla telefoner. Vi kollar när vi kommer hem.

Grabbens humör var på topp och hela vägen till museet och hela vägen till MC Donalds för att äta lunch/middag och hela vägen hem…var han på Strålande humör. Vi hade lyckats få honom vara tålmodig hela kritiska perioden av dagen. *Phuuu*

Men direkt när vi kom in igenom dörren hemma och fortfarande stod med jacka och skor på oss.

Mamma, leta efter din gamla telefon NU! Eller storebrors eller pappas. Jag vill ha min telefon.

”Lugn, jag vill ta av mig först!” Gick sedan för att öppna skåpet där MITT skräp är. Där mina gardiner, scrapping prylar, pärmar med viktiga papper, hörapparater, sängvibratorer, texttelefon, symaskin, pappersskärare, kartonger till Ipad, kartonger till telefoner, pappas kläder, en gammal skivspelare…En gammal Nokia telefon utan laddare. Skåpet stängdes. Återigen tänkte jag att någon gång ska jag städa detta skåp, men inte idag.

Hittade storebrors gamla telefon och gav den till pappa… ”mitt uppdrag är slut, nu får du ta över detta projekt.”

Pappa, när fixar du ett abonnemang? När får jag telefonen?

Måste beställa det först, sedan kommer det i brevlådan. Kanske någon dag i veckan.

frustrerad*rullgardinen nerdragen för en kille som varit exalterad i flera timmar*

 

Sparad i Barnen, Vardag

Social interaktion – Hur?

Det finns en mängd olika böcker. Det finns en mängd olika skrivelser.
Det finns en mängd olika knep. På hur man ska få till social interaktion. Men om det inte fungerar? Hur gör man då?

kikaFör att återgå till våran underbara son på nio år. Han var sen med sitt språk, men jag kan på riktigt säga att efter att han väl börjat prata så är han aldrig tyst! Inte ens när han sover.

Vi började med bildkommunikation för honom, jag har stenhårt gått in för att han ska kunna tecken, men det har han inte nappat på. Det är bilder som gäller. Det är ok.

Men efter att han fått ett större ordförråd och det orala språket blivit bättre under åren så har bilderna blivit mindre använt. Dom finns som stöd.

Ok, han kan prata – mycket! Ofta! Gärna! Är det nya ord han hört så testar han och kollar av om det är ett bra eller dåligt ord.

Men…..

Hur får vi honom att samspela, samtala med andra på samma spår?

 

Sparad i Uncategorized

När diagnosen sätter stopp för det sociala.

M är en kille på nio år som är översocial. Han har ett bra verbalt språk. Han har en utvecklingsstörning som stör honom i det sociala. Han har autism som gör honom speciell i hans agerande. Han ser allt och hör allt sedan tolkar han allt efter egen förmåga. En stor portion fantasi brukar bli en del av hans verklighet. Han låter oftast trovärdig i det han berättar. Orsaken till att han har personal runt sig är att det är mer personaltäthet i särskolan och för att han har EP.


Igår kväll när jag skulle säga godnatt för tredje gången får jag höra att M är ledsen och orolig för något som hänt i skolan. Vi pratar om det och till slut somnar han.

Idag fick jag inte iväg honom. Det var som att försöka flytta på en tegelvägg – han vägrade och började bli utåtagerande. Jag släppte, lät honom vara. En kort stund.

Efter en kort stund så pratade vi igen och bestämde att vi går till fritids och pratar med hans personal, sedan går vi hem om det inte känns bra. Det gick han med på. Så vi gick iväg. Hans personal skulle komma klockan åtta, vi gick hem för att äta frukost sedan gick vi tillbaka till skolan. Då hade hans assistenter kommit och läraren. Vi satte oss med ytterkläder på och han fick berätta vad som gjorde honom orolig.

”Igår så träffade jag XX på gården och hon var där på fotbollsplanen och gjorde krokben på mig.”

Jag fick gå in och säga att det kunde inte varit igår för vi var inte ute. Då ändrades det till i fredags. Men då berättade assistenten att i fredags var dom inte på fotbollsplanen under skol/fritidsdagen.

HÄR: Ser man redan att M inte har tidsgreppet. Han vet inte vilken dag saker händer. Igår, i morgon, förra veckan, för flera år sedan är helt i en hel röra.

XX är ett barn som retade honom när han gick på den andra skolan. Där har han inte varit på hela hösten. Men tydligen har XX varit på skolan M går på nu och träffat honom på någon rast. Men, M har personal runt sig nästan hela tiden. Personalen kan omöjligt se och höra allt som händer, men de har ändå bra koll.

Till hösten ska han tillbaka till den andra skolan där XX går. Då börjar M i fyran. Han har sett fram emot att få komma tillbaka dit, men XX’s närvaro på skolan gör honom orolig.

HÄR: Det finns barn som retas och mobbas i de flesta skolor. Det är bara ren otur att M råkat på detta. Anledningarna kan vara många och det är svårt att veta. Men han ville kanske från början vara snäll och social. Han är som han är och i andra barns värld är han en udda filur som pratar om sitt utan att vänta in svar utan kör sitt race och förväntar sig att andra ska tycka samma.